söndag 30 oktober 2011

Lina vid Lyse Kyrka

Surväder har det varit i helgen. Med min egen gumma i Fontan och två ungar att hålla reda på hema så bidde det ingen utomhusklättring den här helgen. Det blir återvinning av gammalt videoklipp från hösten 09 istället.

Lina drar på bra tycker jag, det var bara några veckor sedan jag själv backade av problemet med bleka ursäkter om dålig rygg och smetiga grepp. Tråkig svag dator och brist på ork ligger bakom det lilla formatet på videon.

onsdag 26 oktober 2011

Säsongens sista


Ett av säsongens sista äpplen. Nattfrost, månljus, äppelpaj. Livet på landet i en liten ask. Varför bor inte alla på landet?

tisdag 25 oktober 2011

Låtsasglädje?


"Jag är sur. Jag kom inte upp." hävdar Mari och äter päron vid fin arete på Smögen. Snart i Fontan, barnfri och utan mig. Jag är naturligtvis inte bitter. Äsch, jag har det ju så bra på jobbet.

Någon som har plats i en gite till mig i november?

måndag 24 oktober 2011

Barba skön


Bandykille ses surfa bland graniten på en skön våg. Vad gör närkes stolthet med händerna? Erbjuder medelspot? Med medelpad?

lördag 22 oktober 2011

En titt på granit


Tandhygeinistens son fuderar över vägval i naturen. Bandyzombie tittar på.

torsdag 20 oktober 2011

Manlig städtant


Närkes stolthet städar bohuslänsk granit. En bandysupporter från Stångebro söker skydd bakom trevlig arete. En finfin helgdag i oktober, mera sånt.

måndag 17 oktober 2011

Dö nu fästingdjeflar


Som i en vacker dröm vaknar jag upp och känner hur det frasar frost i gräset. I livets cirkel rullar fästingarna ner till den skuggiga sidan där Hin Håle och de andra syndarna bor. Äntligen kan vi röra oss fritt i skog och mark utan TBE och borrelia. Hurra för döden!

söndag 9 oktober 2011

Etikinlägg


Hur många får hjälpas åt med ett insteg? Arvingen övervakar M, P och O när de bygger med klossar. Är det rätt att utsätta nästa generation för sådana här minnesbilder? En fuktig fredagseftermiddag för någon vecka sedan vid "Jorden runt i en kundvagn". Dimman mjölkade ur och rann som droppar i gräset.

Jag tog aldrig på mig skorna, har heller aldrig hängt kvar i instegsgreppen på detta problem. Än. En vacker dag flyger alla mina 168 centimeter rätt upp i en koordinerad rörelse och bestämmer över insteget. Vilken dag som helst.