Henke är stjärnan även i detta videoklipp, i tät konkurrens med Ola. Marielund ligger på en höjd på vägen mot Norrkila från Lysekilsvägen. Läget är lite som Hogen, högt över havet och delvis i södersluttning. I nuläget finns ungefär 15 problem som inte är extremhårda, och det finns plats för några till.
Antal meter klättrade i helgen: 0. Åkte båt, såg en säl, bakade äppelpaj, fick hem min prinsessa.
Musik: Sam Hill, Tennesee Mine.
söndag 14 november 2010
lördag 13 november 2010
Två areter vid Vrångarö
Från förra helgens solbad presenteras två areter i skymningen. Ola och Henke heter de sköna, väna modellerna. För egen del är tvåsamheten åter i ordning nu när Gumman kommer hem efter två veckor i Hufvudstaden, jihoo!
Musik:
Musik:
torsdag 11 november 2010
Hållö fyr från Bohus Malmön
onsdag 10 november 2010
Nätmobbning eller humor?
Vi börjar direkt att slå fast ett ofta förbisett fakta - när man mobbar någon så måste man vara flera personer som mobbar. Mob, pöbel på engelska, borde väl innebära att man är fler än en person som är taskig. Alltså kan inte videon från Vrångarö vara nätmobbning. Och i tillägg till att jag är oskyldig, så erbjöd jag mig att hjälpa till genom att låna ut en clownnäsa. Jag är en genuint snäll människa. Världens bästa Henke har huvudrollen. Problemet ligger ca 300m söder om båtbryggan, följ liten stig.
Problemet har ännu inget namn, men det kommer väl snart bubbla fram i huvudet.
Problemet har ännu inget namn, men det kommer väl snart bubbla fram i huvudet.
Vrångarö i november from Anders Spång on Vimeo.
måndag 8 november 2010
En helg i solen
Jajjamensan, där satt den! En riktigt bra helg i Bohuslän. Det är aldrig fel att få klättra lite nya problem tillsammans med riktigt gott sällskap. Videokameran var med så jag har chansen att bjucka på några klipp i icke-HD.
Om någon vill skänka mig en pigg, fin dator så att man kan klippa HD-video så är det bara att lägga den i brevlådan.
Första klippet ut är från stenhuggarmuséet i Hunnebo. Ola filmar Fadren när "Bergens fria söner" beklättras, världsklass på hemmaplan, cirka fyrplus i den lokala, lokala graderingen.
Om någon vill skänka mig en pigg, fin dator så att man kan klippa HD-video så är det bara att lägga den i brevlådan.
Första klippet ut är från stenhuggarmuséet i Hunnebo. Ola filmar Fadren när "Bergens fria söner" beklättras, världsklass på hemmaplan, cirka fyrplus i den lokala, lokala graderingen.
Bergens fria söner from Anders Spång on Vimeo.
måndag 1 november 2010
Post-Fontan-syndrom
Fontan var fint. Två veckor rackarns trevligt sällskap och vackert väder. Snälla människor. Nya kompisar. Världens bästa bouldering. Inte konstigt att man landar ganska hårt hemma när det är snöstorm och Sambon sitter fast och deppar i två timmars bilkö vid Hallinden.
Mycket barn blir det när man tar med sin pöjk på resa, men jeflar vad lätt det är att bara ha en unge med sig. Mycket sämre blir det med foto och video, eftersom tiden liksom försvinner.
Från solig sandsten till blöt bohuslera med sjuk sambo, vintertid och mörkare kvällar, tar det slut här? Det är bara att bryta ihop och komma igen. Häller var mycket geggigt idag, Arvingen trampar av sig gummistövlarna i komockor och gegga medan Fadren försöker att wobbla upp för några uppvärmningsproblem i skymningen. Ett blöjbyte senare var det tack och godnatt aftonsol.
Hittade dock lite sol och torr klippa vid Marielund nära Norrkila som är värt att åka tillbaka till. En handfull lätta problem finns just nu, det kommer att bli mer, t.ex. en mycket svår vertikal arete med bra höjd.
Jag vill ha bra träningsmöjligheter nära Lysekil. Någon som vill vara med och bygga en träningsvägg?

Anja på Carré d'as Cuvier Rempart

De som egentligen bestämmer.

Jay på Rubis sur l'Ongle.

Lånad monstertruck.

Två killar på after-climb-baren. Det ska böjas i tid, det som krokigt ska bli.

Arete vid Marielund.

Samma arete, bara att klättra upp. Vänstra sidan är en lättare högboll.
Mycket barn blir det när man tar med sin pöjk på resa, men jeflar vad lätt det är att bara ha en unge med sig. Mycket sämre blir det med foto och video, eftersom tiden liksom försvinner.
Från solig sandsten till blöt bohuslera med sjuk sambo, vintertid och mörkare kvällar, tar det slut här? Det är bara att bryta ihop och komma igen. Häller var mycket geggigt idag, Arvingen trampar av sig gummistövlarna i komockor och gegga medan Fadren försöker att wobbla upp för några uppvärmningsproblem i skymningen. Ett blöjbyte senare var det tack och godnatt aftonsol.
Hittade dock lite sol och torr klippa vid Marielund nära Norrkila som är värt att åka tillbaka till. En handfull lätta problem finns just nu, det kommer att bli mer, t.ex. en mycket svår vertikal arete med bra höjd.
Jag vill ha bra träningsmöjligheter nära Lysekil. Någon som vill vara med och bygga en träningsvägg?
Anja på Carré d'as Cuvier Rempart
De som egentligen bestämmer.
Jay på Rubis sur l'Ongle.
Lånad monstertruck.
Två killar på after-climb-baren. Det ska böjas i tid, det som krokigt ska bli.
Arete vid Marielund.
Samma arete, bara att klättra upp. Vänstra sidan är en lättare högboll.
torsdag 30 september 2010
Lekplats
Arvingen vill leka. Gissa var?
Idag stängde konsum Brodalen för sista gången, vemodigt värre. Skojigare att Linus och Claire är här ett tag, de lyckades hetsa mig till att klättra med rep en smula, riktigt skoj faktiskt. Berguven tutar över fjorden när båten tuffar hem i skymningen. Hummertinor, stjärnklart, nattfrost, sticky, pappaledigt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)