tisdag 15 december 2009

Utan trängsel, Ramsvikslandet med Linus

En dag med sol, jihoo. Linus yrar om att han och gumman varit ute på Ramsvikslandet och sett grejer som han inte sett tidigare. Jag trodde han menade lite klippa på norra delen av Ramsvikslandet, men det visade sig att det var söder om Sote bonde han menade. Liten miss att solen aldrig kom direkt på klippan, men vi är ju tuffisar, så det funkade ändå. Frost på utstegen ger en liten extra dimension till skärgårdsalpinismen. Det var faktiskt första gången jag var just här, och det ger alltid mersmak med nya problem. Hoppas jag har missat mera problem på fler ställen.

lördag 12 december 2009

Lucka i tiden

Äntligen ute på klippa igen, hittade lite torr granit och lite helledig tid. Fiskebäcksvik torkar kvickt, men blir blött i regn det med. En kort tur till ett nytt problem häromdagen gav mig oväntad inspiration, underligt eftersom redan andra flyttet känns helt omöjligt. Att en halvtimme med röven på paddan kan ge inspiration känns fräscht. Träningsvärk tack vare Linus och garageväggen, mer sånt. Video från Fiskebäcksvik, vad heter det här problemet egentligen?

fredag 4 december 2009

Signe har landat.

Rekordtid. Mindre än två timmar tog det att leverera Signe. Allt gick bra.

Sömnen ett minne blott.

Om klättring finns inget att rapportera.

Arvingen och jag ger oss snart ut och letar block igen.

fredag 27 november 2009

Varför tveka?

Här väntas det. På tisdag är det igångsättning av nollnian om ingenting händer innan. Alla husmorstips mottages villigt. Varför väntar yngste arvingen med att komma ut? Kanske har någon avslöjat väderprognosen, inte något som lockar precis:



PS. I Ljungskile finns det block. Som John Bauer har målat mossa på. DS.

måndag 23 november 2009

Näpp, ingenting än.

Grannen larmar. Båten blåste iväg, upp med den på land igen, lite högre den här gången. Vaccin. Regn. Väntan. Hoppas på mer spänning snart. Bäbis tar det lugnt.

söndag 22 november 2009

Övertid, ingen bäbis än


Yngste arvingen tar det lugnt.

Tja, i tisdags var det beräknat att familjen skulle bli större. Nu är det bara Mari som har blivit något större om midjan. Ingen avancerad bouldering i helgen. Satte på mig snorkel och simfenor och simmade bort till Röe och tillbaka. Världen är liten när man väntar. Kanske blir det i natt?

söndag 15 november 2009

Träning på onsdag igen

Åhej, fortfarande är vi bara tre i familjen, men på tisdag är det beräknat att nollnian ska levereras, vi får väl se vad som sker.

Om inget händer på gravidfronten så är det träning igen på onsdag 1800 om det är någon som känner för att titta förbi. Förra onsdagen får räknas som en succé, kul med nya ansikten på väggen!


Rekord i antal Uddevallabor vid Sportplatz Spång-Gylfe.

Passade på att dra upp båten idag. I år var jag inte sist, det är hela två båtar kvar i spat nere i hamnen. En kort tur med en sista titt på Ulorna från vattnet blev det innan sommaren tog slut.

måndag 9 november 2009

Boulderväggen framgrävd

Har precis testklättrat några minuter på väggen efter storstädning i garaget. Kan man ha roligare än att bygga sandlåda och städa garaget en gråmulen dag i november? Jo, men det är skönt att få saker gjort i alla fall.

På onsdag 18.00 bryter första garageträningen ut på Sportplatz Spång-Gylfe. Är man i närheten och sugen på att dra lite i boulderväggen så är man välkommen hit.


Lina högbouldrar på Hogen



Anna kliar på en fin slabb på Smögen

torsdag 22 oktober 2009

Tjejklättring utan kvotering

Tjejdäng är alltid tjejdäng. Jossan ger de flesta tjejdäng när hon är ute i bergen. För några helger sedan så var grannarna i Brodalen med och bouldrade en smula vid Lyse kyrka. Bland annat så klättrades det på den så kallade Dubbelareten. Jossan visar hur man gör.

Snart har jag höstlov. Planen är att gotta mig så mycket jag kan och att få lite gjort ute bland block och småväggar.

fredag 16 oktober 2009

Ska vi kalla det Tuntorp?

I måndags var det härligt väder. Jag kan skryta med att jag hann med två boulderpass samma dag, ett nere vid Fiskebäcksvik, och ett pass vid Tuntorp. Det är ingen mängd problem här, men har man väl borstat lite på ett problem, så måste man väl se till att det blir gjort till slut. Stället är ett klassiskt irra-runt-i-skogen-med-paddan-på-ryggen-ställe. Mycket promenad för få problem. Men trevligt i alla fall.

tisdag 13 oktober 2009

Montagsgefühl

Eller måndagskänsla som det heter i Bohuslän. 77% arbetstid ger mer fritid för mig på måndagar. Den värsta byggångesten har lagt sig och jag passar på att göra comeback på boulderfronten. På morgonen var älgjägarna och smög kring tomten vilket fick mig att hålla mig borta från de djupaste skogarna. Två boulderpass hanns med, ett vid Fiskebäcksvik och ett vid Tuntorp. Mer om Tuntorp inom kort. På kvällen hade en berguv (bubo bubo) slagit sig ner vid min brevlåda och mumsade på en hare. Stor pippi. Videovisionen visar ett måndagssenario för fastboende i Bohuslän. Är det inte dags att flytta upp hit på allvar snart?

söndag 11 oktober 2009

Dags för Hogen igen

Trötthet är inte alltid en dålig känsla. I rätt sällskap är det riktigt behagligt.

onsdag 7 oktober 2009

Lite till från Brastad

En märkligt krånglig liten hangel. Eller en märkligt svag liten gubbe. Det tog mig tre besök att ta mig upp för de här små metrarna. Kanske beror det på att jag jobbar igen, eller kanske för att jag inte har tränat alls på länge. Dags att gräva fram boulderväggen i garaget och sätta igång höstsäsongen.

fredag 25 september 2009

Lite smått från Brastad.

Litet klipp från onsdagens efterjobbetsession. I Kungälv regnade det, i Brastad sken solen och ett tiotal nya boulderproblem hittades. Plus en älgkalv.


tisdag 15 september 2009

Råggan på Hogen

Nästan lite skåpmat, Hogen från förrförra veckan. I helgen som gick firades det bröllop på Flatön och det klättrades inte en meter av mig själv. Andra får sköta klättrandet så leker jag med penicilinet en vecka till, tjohoo. Bouldercomeback i veckan utlovas av mig själv. Nog om detta, dags för videovisionen att sända "Råggan på Hogen".

onsdag 9 september 2009

Tjejer vid Munkvik.

Vid Munkvik är graniten grov och havet nära.

Lina och Alex.

Åttiotalet smyger i hörnen.

Alex vigare än någonsin?

Sjukt på Hogen

Tja, en dag med bouldertittande är kanske inte det sämsta man kan göra. Efter att ha varit sjuk i två veckor bestämde jag mig för att inte klättra en enda meter under dagen.

Det var gott om andra som skötte klättringen i alla fall, säkert 20 personer mellan tummen och pekfingret. Några nya problem sattes upp och några gamla löstes under dagen. Andras problem med att få ihop det på klippan kvarstår. Videovisonen visar träget boulderarbete.

onsdag 2 september 2009

Tystnadsbrott och historisk dokumentation

...elller vad det nu kan kallas på svenska när man bryter tystnaden. Jag har befunnit mig i en byggbubbla över hela sommaren och klättrat otroligt lite med mina egna mått mätt. Huset har i alla fall blivit lite större och betydligt vitare under sommaren. Bäbis nummer två, Nollnian, sparkar hårdare än någonsin i maggen.

Efter att ha andats min egen sjuka utandningsluft i nästan en vecka hemma i huset så vågade lilla familjen sig ut på en biltur till Grebbestad och Munkekyrkan, en grottformation vid havet.

Med en ohygglig puls i bröstet och ett "jag mår nog lite bättre nu"-mantra i huvudet tar jag mig fram till Munkekyrkan och Altarstenen. Graniten är något uppblandad med ådergnejs ungefär som på Hönö, det finns gott om jättegrytor och slipade formationer, men det är som vanligt; det mesta är lite lagom intressant att bouldra på. En hög brant formation är det mest iögonfallande för en klättrare. Förmodligen riktigt svårt eller omöjligt skulle en febersjuk gubbe säga. Någon har varit här och pillat på grepp och lister.


Någonting man kan fundera över är människans drift att markera var hon har varit. Är den här grottan en viktig plats att vara på? Är det därför man dokumenterar just här?

Är man rädd att bli bortglömd? Alla blir bortglömda till slut. Är det därför man orkar dokumentera att man varit här?


Är det viktigt att vara tillsammans? Blir det lättare att förstå att man är tillsammans om man skriver på en klippa att man är tillsammans?

Är det viktigt att söka nya målgrupper? Kanske naturälskande personer med intresse för snygga geologiska former. Lite oldshool grafitti? Just nu, just här.

Hur tänkte snubben med sprayburken? "Naturen är ful. Jag gör den vacker"?

tisdag 30 juni 2009

Nyhetstorka? Drag i Dingle.


På boulderingfronten händer inte mycket i hettan just nu. När ryggen blir röd utan ansträngning så är det inte riktigt läge att dra i graniten på allvar. Mycket husbygge blir det och en och annan båttur med arvingen.

Nyhetstorkan sprider ut sig kring bouldering på Västkusten, men det lokala organet Lysekilsposten har ingen nyhetstorka. Nyheten om marsvins-DM visar att man prioriterar det lokala. Missa inte att det inte är SM utan faktiskt bara distriktsmästerskap. Undrar var marsvins-SM går i år? Klicka på bilden för att läsa nyheten i helhet.

På lördag är det rockabilly- och raggarfest på folkets park i Hunnebo. Ses där.

måndag 8 juni 2009

Mer husbygge

Att bygga ut ett hus tar mycket tid. Även om jag inte egentligen gör så mycket av arbetet själv så slukar husprojektet nästan all min vakna tid. Till exempel så håller huset på att byta kulör från rött till vitt. Det tog ungefär en vecka att skrapa och måla en sida på huset. När det är sagt ska man komma ihåg att det bara är ett litet hus som målas om.

Så mycket klättring eller bouldering har det inte varit för mig på sistone, men jag kommer förhoppningsvis igång snart igen. Sommarlovet börjar den här veckan. Eller rättare sagt, sommarlovet börjar för de som inte har varit lediga sedan förra sommarlovet började, mitt eget sommarlov bara fortsätter.


Arvingen bjuckar på maskros.


Så såg det ut förr, nu är hela sidan vit.

Syrrsara paddlar runt i mossan.


Ordning och reda i köket hemma.

lördag 23 maj 2009

Husrenovering och steilclimbing

Här hemma i centrum så håller jag mest på med husrenovering. Huset ska bli vitt istället för rött. Många timmar ska plöjas ner i projektet, så det har blivit lite mindre klättring ett tag. Men ibland måste man ta sig ut i alla fall. Idag blir det nog torrt igen så vi får se var vi hamnar. Videovisionen bjuder på lite brant klättring från förra helgen.

onsdag 13 maj 2009

Några sköna rörelser

Ibland svänger det gött i ungdomarnas värld. Livet är egentligen enkelt, hitta känslan och fortsätt så. Svårare är det inte.

Lite svårare är det att bygga hus. Till exempel att rätta till avloppet till modern standard. Under huset rinner det ut mystisk svart gegga. Inte bra känsla. Idag har jag kört bilningsmaskin och dunkat upp betong och stenblock. Det gör jag helst inte om, inte om jag samtidigt betalar för nöjet. Men bygget går framåt, och det kommer att bli fantastiskt bra. Det tar bara lite tid.

Tillbaka till känslan. Arvingen visar vägen.

tisdag 5 maj 2009

Tankar om access

Bohuslän är ett underbart område att klättra i. Fler och fler upptäcker detta och söker sig hit för att klättra. Tidigare har det mest varit repklättring på egna säkringar som har dominerat antalet klättrare häromkring, men nu ökar antalet bouldrare och andra i området.

I helgen var det fler bouldrare än repklättrare på Häller. Det är mest på större helger som det är markant fler besökare bland klipporna, vilket grannar och bekanta ickeklättrare noterar och kommenterar till mig.

Den lokala ickeklättrande befolkningen gör ingen skillnad på bouldrare och repklättrare. För att hålla nere accessproblemen är det viktigt att alla klättrare tänker på att ha goda relationer till närboende och till markägare. En varsamhet med naturen och fåglar är naturligtvis viktig.

En anledning till att folk hittar hit är att fler har information om att det finns klättring i Bohuslän. Lättillgänglig information på Internet är förmodligen en förklaring till att fler besökare kommer hit. Kanske har jag själv en del i det hela. Ett videoklipp från Häller har nästan 600 visningar på Youtube. Ibland undrar jag om det är vettigt att lägga ut bilder och videoklipp med klättring härifrån. Vad tycker du?

Klätterförbundet har en informationsvideo om access. Se den om du inte redan sett den. Accessfilmen Bilar,buller och bajs.

måndag 4 maj 2009

Lädernallen om problem i Apremont

Lädernallen har koll på läget och spårar upp vilket problem som klättras i Apremont, Fontainebleau. Henke och Pinnen är två andra stjärnor i videon.

tisdag 28 april 2009

Det Stora Steget, Fiskebäcksvik

Det Stora Steget är det steg man tar när man flyttar dit man vill vara, istället för att bo där man för tillfället har anställning. Det Stora Steget kan också vara namnet på denna fina boulder vid Fiskebäcksvik. Kanske var jag först upp för problemet och kan namnge det, kanske inte. Det är svårt att veta sånt i Bohuslän, men också ganska skönt att ignorera. Problemet ligger kvar, lika fint oavsett vad det kallas eller vem som var först upp. Det borde vara den som klättrar ett problem snyggast som får döpa det. Eller? Det är samma problem som i den senast publicerade videon.

Lina laddar för en klurig decimeter.

Lina tar i igen.

Tobbe nyper, orken tryter. En nybyggare med stil.

Avslutet på veckan

Det finns olika platser och olika sätt att avsluta en vecka på. Ett sätt är att bouldra vid havet, beställa pizza och äta hemma tillsammans med ett gäng kompisar. Och naturligtvis gå och lägga sig hemma i sängen, i centrum, i Bohuslän, på Härnäset.

Videovisonen visar Henke och Lina nere vid stranden vid lotsbåtarna i Fiskebäcksvik.

måndag 27 april 2009

En vacker helg igen

Helgfolk från stora småstaden Göteborg var på besök igen och spred glädje i vårsolen häromkring. Medan bygget står stilla på tomten så ger jag mig ut och bouldrar utan samvetskval. Videovisionen visar Peter i huvudrollen på Häller. Walker och Tompa var också med och lekte. Problemen är Springgirl och den höga slabben. Tack för en fin dag.

fredag 24 april 2009

Lite Häller igen

Två till pappalediga individer dök upp under veckan och lekte med mig och Arvingen. Ena dagen blev det bouldering vid Hogen, andra dagen lite bouldering vid Häller. Videovisonen visar ett egocentriskt videoklipp från Häller.

Mitt i byggkaoset på tomten hoppas jag att jag kan smyga iväg och klättra större delen av helgen.

måndag 20 april 2009

Titta, han bouldrar!


Legenden, nytursmakaren, klättraren och nybyggaren JamJohan har setts bouldrandes på Häller. Undrar när han bouldrade sist? I Rosendal 95? Nja, inte riktigt men nästan.

Bilder från Fontainebleau

Blandade bilder från Fontan snurrar till höger på sidan. Bilder tagna av mig, Lina och Henke. Tack alla inblandade för en fin resa.

fredag 17 april 2009

Förstabestigning bortskänkes

Igår hängde jag mest med Arvingen på tomten och pysslade och donade lite. Parallellt med detta var Micke från Brastad här och förberedde för att gjuta bottenplatta till utbyggnaden på huset. Framåt kvällen smög sig klättersuget på och jag blev tvungen att stjäla lite bouldertid innan solen gick ned.

Jag hade redan hittat en arete på Härnäset som ligger lite avigt till, men den är riktigt fin. Den visade sig vara lagom svår så att det inte bara var att promenera upp heller. Tyvärr så ligger det inga andra problem i närheten. En spottare skulle kännas bra om man vill åla sig upp. Kom hit och gör förstabestigningen om du vill. Sällskap och en shysst dag ingår, som vanligt i Bohuslän.

onsdag 15 april 2009

Från Fontan till Härnäset

Efter två veckor i Fontainebleau är vi tillbaka i Bohuslän. Med en sliten armbåge myser jag omkring på tomten medan större delen av världen är ute bland klipporna och klättrar. En kväll i påskhelgen cyklar jag bort till Häller med Arvingen och bouldrar helt ensam. Jag trodde att det skulle vara packat med bilar på Häller, men det var helt tomt på klättrare. Korparna håller oss sällskap. Tidigare under dagen har det varit fullt med folk. Armbågen gnäller lite, med det går ingen nöd på mig.

Två veckor i Fontan och en och en halv dags regn. Helt okej. Liten film serveras. Mer film och bilder kommer såsmåningom.

fredag 27 mars 2009

Fontan på gång

Jorå, det var ett tag sedan jag skrev något eller la ut någon liten film. Anledningen är att jag håller på att packa inför Fontan, håller på att bygga ut, och har haft feber parallellt med det magiskt bra sendarvädret. Illa. Tråkigt nog så har Alexandra och Rakel hoppat av resan eftersom Alex finger gör ont.

Så nu blir det järntrion första veckan och andra veckan får vi förstärkning från Masthugget och Klippan. Allt ska göras på en gång. Det kommer att tas i så att det blinkar till i skogen. Skräpfilmsklipp: Lågaction vid Hogen.

måndag 16 mars 2009

Postveien, Hellesylt, revanschen.


Sista dagen på Strandaresan blev den vackraste, soligaste och skönaste dagen med brädåkning på något år för mig. Som vanligt så spårade inte jag en meter på vägen upp, utan jag överlät det jobbet åt dem som har konditionstränat och således fuskat. Stort tack till Mogge och Producentmange för en härlig dag.

Strandafjällen på bräda


Jupp jupp, det blev Stranda igen och premiär för mig och min splitboard i fjällen. Åkarkompetensen har utvecklats som beräknat. Ingen konditionsträning och ingen åkning på ett år har lett fram till att jag är lika kass som vanligt. Men det gör inget, jag har en hel del kul ändå. Förutom att jag valde att hänga knäveck i en lite för grov björk så har jag nog inte fått några större skador. Att åka utför med röva först är visst fortfarande fel.

Tyvärr så hade det inte snöat ordenligt i området på "minst tre-fyra veckor" enligt personalen vid uthyrningsboden. Det kändes i alla fall som vår med mjuk varm snö längst ner på åken. Jag har sällan sett snögränsen så högt upp som på den här resan. Trots det så finns det gott om snö på höjd. Till slut fick jag åka Slogen, som jag trodde skulle vara en mycket jobbigare topp än vad den var. Det är en mäktig topp och ett fint åk.

Utsikt från Högenyken

Faktiskt för mycket sol.

Lace Armstrong eller Morgan?

Producent Magnus lider i solen.

Lance och Producenten på slutspurten mot Slogen.

torsdag 5 mars 2009

Identitet i repris


Begagnad kärlek är den bästa som finns. Ett privilegium man har när man inte längre är tonåring är att man kan göra comeback på olika sätt. Samtidigt som jag sprang omkring i Eskilstuna och passade bollen till de tuffa killarna i fotbollslaget så pysslade Mari med andra fysiska lekar i Växjö. Sen blev vi dubbelt så gamla och båda flyttade till Göteborg.

När vi först träffades var hon känd som "kulstöterskan", även om karriären låg nere sedan några år. Nu är det dags igen, efter 15 år är kulan i luften igen. Hon säger att tekniken är kass. Jag tycker att det ser okej ut efter 15 års paus. Dogmafilmat av kulstöterskan själv.

söndag 1 mars 2009

Pappafrihet och rivning

Från Pappafrihet och rivning

Arvingen lider i solen vid Gerlesborg.

Pappaledigheten fortsätter. Den senaste tiden har det varit en aning lite utomhusbouldering, trots att den alltid är nära. Till exempel så var jag och Arvingen vid Lyse kyrka häromdagen. Istället för att stanna vid blocken åker vi vidare några hundra meter till babyrytmiken. Tidigare har jag inte funderat så mycket på vad som händer vid Lyse. Nu vet jag att det bland annat serveras sopplunch för 25kr efter allmänt bäbiskaos.
Från Pappafrihet och rivning

Arvingen hittar brant vägg med sluttande landning.

Fokus har legat på att få igång utbyggnaden av huset. På något sätt så känns det skönt att ha lite småvärk i kroppen efter en dags riktigt kroppsarbete. Träning på kvällen efter jobb har känts överambitiöst. Att bli bjuden på våfflor av nybyggarparet Johan och Ann-Sofie är lite mer min stil, mer grädde och mindre slit.
Från Pappafrihet och rivning

Martin Timell är inte här.

På söndag fortsätter Pappaledigheten i Stranda med brädåkning utan barn. Rättvist.

torsdag 19 februari 2009

Lädernallen telefonerar


Lädernallen lockar kompisar från när och fjärran.

Vädret är vintrigt på något sätt. Jag är inte van vid att ha snö som ligger kvar på marken i flera dagar. Lädernallen verkar inte heller vara riktigt van, men han har några trick för att hålla humöret uppe.

Själv har jag börjat att riva altanen, så nu ser det ut som en byggarbetsplats ett tag framöver på tomten. Lädernallen höll sig inne och hjälpte inte till på hela dagen. Han skulle läsa förare och vakta Internet, sa han. Det har han gjort hela dagen i dag också. Han säger att träningen är på gång, han är bara lite ur balans efter att ha blivit knockad av den första motivationsvågen. Räknas att krama fjärrkontrollen som träning?

tisdag 17 februari 2009

Det kom besök


Basketträning i korplaget vid hemliga hemliga stället.

En massa folk var här i trakten och lekte i helgen, vilket var mycket trevligt. Fyra boulderdagar ute i sträck får väl anses vara ett bra facit för mig själv. Lite sol och trevligt sällskap var förmodligen det som fick influensan att rinna av mig och sippra tillbaka till Hin Håle igen. Efter att Henke fläskat sönder isen under areten vid Ulorna och Ola Nyfiken gått ner i fjorden med ena benet så lyckades jag lura med pojkarna till det nya, naturligtvis megasuperhemligt hemliga stället som jag kallar Hogen. Det kallas Hogen eftersom det ligger just där, under kraftledningen på toppen av kullen. Parkera vid Bergs skola och ta med borste.

VIKTIGT: Jag har talat med de boende vid den mest direkta vägen till boulderstället (söder om kraftledningen. De var mycket vänliga. De vill inte att vi går på vägen som går igenom deras tomt. Detta är inte konstigt eftersom man passerar inne på deras tomt. De har även en hund som inte är att lita på, hunden är labil och har redan bitit en bouldrare i knät. Ägaren själv säger att man inte riktigt vet var man har henne.

För att komma till Hogen parkerar man vid Bergs skola, promenerar ca 500m norrut på en grusväg parallellt med Lysekilsvägen förbi en bondgård fram till skyltar med texten "vägen avstängd" och "ridning förbjuden". Därifrån leder en stig brant upp på en första ås, ner förbi en gammal skjutvall och sedan tar man sig upp på nästa höjd, under kraftledningen. Anmarchen tar runt en kvart från bilen.



Lite snö på toppen plockar inte ner humöret så länge det finns sol till alla.
Tack för ännu en fin dag i bergen.

onsdag 11 februari 2009

Andy Aviation på Buråsen

Det kom ett kort mejl från Örebro. "Lägg ut en snygg bild på mig." Avsändaren vill säkert vara anonym, men har inte riktigt något att säga till om. Naturligtvis så måste jag rota i arkivet för att hitta någon sådan bild.
Från Andreas på Buråsen


Förra året? Njae, förrförra året var det nog. Uppe på Buråsen var det ialla fall och Andreas skulle ta och klättra leden Andy Aviation som han hade borstat och putsat till salongsfähigt skick. På tal om skicka, så var det denne numera 36-åriga varelse som skickade leden först.

Från Andreas på Buråsen

Om du inte känner igen mannen på bilden så kan en något förenklad fantombild hjälpa till:
Från Andreas på Buråsen


Men det var ju Andy vi skulle visa bilder på. Här har vi insteget. Det verkar jättejobbigt. Petter som står och säkrar gjorde senare förstabestigningen av Kärlek, en magnifik linje något till höger om den liggande kroppen på hyllan.

Från Andreas på Buråsen


Ojoj, pappa Andreas rör sig.
Från Andreas på Buråsen


Andy aviation heter alltså leden. Andreas flyger igen. Det sägs att leden är läskig. "Jag vågade inte falla" var 36-åringens kommentar. Andy är således mycket tuffare och flyger utan fjädrar.
Från Andreas på Buråsen

tisdag 10 februari 2009

Äntligen tjejor igen... eller bara en.

Via sms får man höra att vissa krulliga personer är ute och åker pulversnö ner till Rjukan. Själv sitter man snorig hemma på geggåkern och gungar med en nyinköpt splitboard i famnen.

Nåja, så illa är det inte. Igår var jag på Häller och det var riktigt fina boulderförhållanden faktiskt. Illa bara att jag fortfarande är en aning sjuk. Men jag har bestämt mig. Imorgon är jag frisk, hur illa jag än mår.

Fortfarande när jag förhoppningen att få åka på min snowboard ganska snart. Men till påsk är det Fontainebleau som gäller. Ingen snölek då. På tal om familj i Fontan, videovisionen visar Mari i Rocher Canon. Notera killen i myspyspyjamas som spottar med ena handen. Vänstra axeln är sönderdragen på ett så kallat uppvärmningsproblem. Kroppen kanske inte är 18 längre, den kanske är dubbelt så gammal. Och dubbelt stark?

lördag 7 februari 2009

Lädernallen redigerar bouldervideo



Ibland är det skönt att få hjälp i vintermörkret. Lädernallen ställer upp och ger råd och stöd när en liten bouldervideo sätts ihop.

Blocket hittade jag dagen före julafton när jag tvingades in till Lysekil för att köpa julklappar i god tid före den stora dagen.

Annars har det mest varit sjukdom och förstärkt formsvacka som har präglat tillvaron på Härnäset. Arvingen var sjuk i ungefär en vecka och vägrade äta och dricka. Han raglade omkring, var stekhet och sjönk in i ett komaliknande tillstånd av och till. Det varade bara några dagar, men det räckte för att Fadren var på vippen att ta till lipen när Arvingen äntligen började äta och dricka igen. Love hurts, numera med pappaperspektiv.

Linus vill att jag ska komma ner till Chamonix. Det känns lite overkligt just nu när den längsta utflykten jag gjort på en vecka är en knapp kilometerlång promenad till Röe gård. Efter den ansträngningen däckade jag i soffan, mina skalbaggelungor orkade inte mera. Resturangbygget går för övrigt framåt vid Röe, nu är det tak och väggar på.

tisdag 3 februari 2009

Lädernallen om snö



Lädernallen kollar januaristicket i närområdet.


Det bästa som hänt på länge är att jag har skaffat en splitboard, nu saknar jag bara barnvakt, lediga vänner och en frisk kropp, sen blir det puderåka. Annars sammanfattar söndagen läget på ett bra sätt, Mari bouldrar på Häller i toppenförhållanden, många kompisar vill leka, jag är sjuk och Arvingen slår rekord i feber och allmän sjukhet. Kanske blev Arvingen sjuk när han svalde halva badbassängen i Lysekil. Men varför är jag sjuk då? Jag dricker inte mitt eget badvatten. Kanske har pessimismen smittat av sig på Lädernallen? Vem vet.

fredag 23 januari 2009

Lädernallen snackar laviner i Göteborg


Vår lavinkonsument Lädernallen har varit på besök i Göteborg. Bergsguiden Linus Kulstad höll ett föredrag om laviner på Fjällsport. Lädernallen gräver, granskar och avslöjar.

Att lavinläxan gick av stapeln samtidigt som ett gammalt lavinoffer hade bildvisning under Älvsborgsbron märkte jag först efteråt. Kass planering av mig. Till helgen stundar familjetripp till Eskilstuna. Splitboard ska inköpas i alpstaden Örebro och Arvingens kusin ska döpas. I samband med detta blir jag något jag alltid har varit innerst inne - Godfather.

tisdag 20 januari 2009

Lädernallen snackar träning


Känner du ibland att du behöver stöd? Att du söker vägledning i en tragglig klättervardag? Lädernallen hjälper till med lite tips och lite sanningar.

På tal om vägledning så håller bergsguiden och bärfendalsbon Linus Kulstad en genomgång av laviner på Fjällsport på onsdag kl 19. Jag hoppas på en urban öl i pubmiljö efteråt. Vi kanske ses där.

söndag 18 januari 2009

Liten video från Kungälv


Skåpmatsbjudning från Munkegärde i Kungälv. Jag jobbar i Kungälv och har naturligtvis sniffat runt i närområdet efter bouldering som man skulle kunna hinna med efter jobbet, eller på vägen hem från jobbet. Ibland hittar man saker som ligger nära och bra, men ibland drar driften mig till något oväntade ställen som egentligen inte riktigt följer fågelvägen från jobbet och hem, som till exempel när jag upptäckte Boxvik där det finns en hel del sten att klättra på.

Runt Kungälv har jag dock inte hittat mycket som är värt att lägga någon tid på. Stenkvalitén är helt enkelt ganska avig och det saknas ofta vettiga linjer. Förhoppningsvis så hittar någon annan små trevliga ställen till i höst då det är dags för mig att börja jobba igen. Jimma kan kanske ta tag i det, eller Freddan?

Nära sjukhuset i Kungälv, uppe i skogen mellan sjukhuset och Munkegärde finns några få problem, några av dem är med på videon som är från maj 2007. Vid Romelandavägen precis vid Folkets park ligger också en bit klippa med något enstaka problem för den som har vägarna förbi. Här är stenen helt okej, men många andra har också vägarna förbi eftersom problemen ligger vid en mycket trafikerad rondell med palmer i mitten.

På Härnäset är det kallt och blåsigt idag. Kanske blir det skridskor eller blockspaning. Eller bara en kopp kaffe.

fredag 16 januari 2009

Jag har faktiskt jobbat


Det är här det mesta händer just nu.


Det händer inte ofta, knappt nästan alls, men nu har jag hjälpt Linus att jobba med hans hus. Stackarn håller på att fylla hela grunden med lecakulor. Ett omfattande arbete som kommer att kännas mycket bra när det väl är färdigt.

Niklas hjälpte också till, kanske för att han ville ha en paus i arbetet på sitt eget hus. Johan kom förbi också och åt lunch, innan han åkte och byggde på sitt hus. Mycket bygga blir det, men för mig blir det ingen sommarstuga.

Kassören i bryggföreningen mejlade mig en fråga, han hade fått min adress här uppe, men ville veta vad jag hade för hemadress. Han hade missat att jag bor här, permanent, mitt i centrum, på Härnäset. Har du någonsin funderat på att ta det stora steget och flytta till den plats där du helst vill vara? Fundera inte så mycket, kom hit och trivs istället. Stjärnhimlen är vackrare på landet.

Lite snålt med videoklipp har det varit på ett tag, men det ordnar sig snart. För dig som funderar på att skaffa en AVCHD-videokamera så kan jag tipsa om att det behövs en ny überpigg dator och nya redigeringsprogram för att det hela ska flyta smidigt.

torsdag 8 januari 2009

Is, hjältar och kanske något nytt


Arvingen kollar sticket dagen efter nya fynden.

Det är en konstig värld vi lever i. För några dagar sedan åkte jag och Linus skridsko och spanade in lite eventuella vattensololinjer i sötvatten. Dagen efter åkte jag skridsko ensam på Åbyfjorden på riktigt fin is. Isen låg ungefär ut till Ulorna, men inte riktigt så långt ut. Det är kul att byta perspektiv då och då, man kan se klipporna från ett annat håll och förstå hur enkelt det är att ta sig fram när allt är platt som en sjöis. Men det är klart, skridskoåkning kan bli långtråkigt i längden om man ensamt och långsamt skär isen med jämna skär. När man är helt säker på att isen håller så är det inte riktigt lika spännande längre.

Jag tar ibland för givet att det inte är så mycket mer folk häromkring när man ger sig ut. När jag försiktigt smög ut på Åbyfjorden och kollade isen så upptäckte jag glidspår på isen. "En svan." En korkad tanke. Några andra hade åkt skridsko här dagen före mig. Att följa spår är tryggt, men inte lika roligt.

Att träffa folk är däremot nästan alltid roligt. Hittills så har jag bara mycket bra erfarenheter av möten med vuxna ensamma män på tunn is. Kanske för att jag själv ibland är en sådan man. Den man som kom glidande emot mig vid Stranderäng längst in i fjorden visade sig vara en trevlig prick. Ivar är 64 år och har hand om soteleden och är initiativtagare till Sotemaran. Han berättar också att han funderar på att starta en kajakklubb och en skridskoklubb utöver engagemanget i IK Granit. Han har varit topptursguide i Jotunheimen och Rondane men det är kanske inte det som är mest intressant. Han har också varit statist i klassikerrullen "Hjältarna från telemarken" som spelades in i Rjukan. Att vara med i gamla filmer är alltid stort.

Hur som helst så vände både han och jag när isen kröp ner mot fem cm, så Ulorna i vinterskrud fick vi inte se den här gången. Dagen efer hade isen blåst upp, så nästa chans att åka längre ut kommer efter nästa köldknäpp.

För den som orkar läsa ända ner hit kan jag släppa att jag och Arvingen var ute på en kort skogspromenad och hittade ett trevlig ställe med i alla fall 20 möjliga boulderproblem. Sydvänt, block, väggar, linjer, öppet läge, överhängande, bra landning, torrt, orört. Det är bara att komma hit och leka. Ta med stålborste på pinne, gärna 6 meter lång och en passande padda. Ta med soligt väder också och lämna snöblasket hemma. Just nu har jag teknikstrul med videoredigeringen så du får måla bilder i huvudet.

Kärlek och respekt.


Arvingen hävdar bestämt att han inte har någonting att göra med att Fadrens dator har krupp.

lördag 3 januari 2009

Måleri och nyårsbouldering

Här i centrum har det mesta handlat om måleri. Halva huset har målats om invändigt under mycket stök och bök. Jag börjar se ljuset i tunneln nu. Ljust och fint var det även på Smögen på nyårsafton när Linus och jag kom iväg och bouldrade en smula. Tobbe, Jessica och Vilja var uppe med friska nybyggartag och förgyllde tillvaron här uppe för oss över nyår. Gott nytt år speciellt till er som försökt att nå mig via min mobiltelefon, den är borttappad sedan några dagar och lär inte komma fram förrän allt måleristök är bortstädat. Videovisonen visar vass nyårsbouldering med Linus på Smögen.