Än är det sommar

Sommaren fortsätter i Bohuslän. Under veckan har jag kommit ut om bouldrat två gånger parallellt med att nyheterna ylar om snökaos i Uddevalla. Det är helt klart mindre snö längre ut mot kusten, eller som jag har lärt mig nu, längre bort ifrån Vänern och snökanonen. Kanske dags att plocka fram skidorna och hasa runt snart.

Andra har plockat fram isyxorna och viftat runt, men än så länge så vet jag bara var min ena yxa är just nu. Den andra kryper nog fram om jag behöver den. Så länge det går att bouldra så kommer det bouldras.

Jag vill fortfarande ha en träningsvägg i Lysekils kommun. En aktionsgrupp kommer att formeras vad det lider.

Videoklipp från Brastad City, ett pyttelitet ställe med fem problem i framtiden, men det ser ut att bli kvalitetsproblem. Minusgrader och oborstad topp, fortfarande ett projekt.



Musik: Wayne Hancock

Arkivfilm: Hynnötaket

Bistert ute minsann. Båten har plockats upp ur vattnet för säsongen vilket betyder att jag klarade att få i båten före midsommar och upp före... jul. Ute snöar det vågrätt över fälten och kvicksilvret sjunker i kindtänderna.

Skralt med uteklättring, skralt med nytt videomaterial, men jag har fått städat i garaget vilket gör det lite mer motiverande att träna inne. Undrar när jag ska ta tag i och fixa en större bouldervägg i kommunen?

Garagestädning av hårddisken: Hynnötaket på Hamburgö en tisdag i september.

Läget fredag 19 november

Klockan ett idag får jag barnfritt och kan ut och klättra, jihoo! Krita har fallit överallt!

Mera kärleksbombning/nätmobbning

Henke är stjärnan även i detta videoklipp, i tät konkurrens med Ola. Marielund ligger på en höjd på vägen mot Norrkila från Lysekilsvägen. Läget är lite som Hogen, högt över havet och delvis i södersluttning. I nuläget finns ungefär 15 problem som inte är extremhårda, och det finns plats för några till.

Antal meter klättrade i helgen: 0. Åkte båt, såg en säl, bakade äppelpaj, fick hem min prinsessa.



Musik: Sam Hill, Tennesee Mine.

Tennessee Mine (Sam Hill) / CC BY-NC-SA 3.0

Två areter vid Vrångarö

Från förra helgens solbad presenteras två areter i skymningen. Ola och Henke heter de sköna, väna modellerna. För egen del är tvåsamheten åter i ordning nu när Gumman kommer hem efter två veckor i Hufvudstaden, jihoo!



Musik:

The Crevulators (Crevulators, the) / CC BY-NC-ND 3.0

Hållö fyr från Bohus Malmön

Arvingen på griskall utflykt på Malmön. Fikan glömd hemma i köket, snålblåst och nollgradigt. Lillasyster djupfryst och snart faller blötsnö över Bohuslän. Är det då som det stora vemodet rullar in? Missa inte Hållö fyr under solen.

Nätmobbning eller humor?

Vi börjar direkt att slå fast ett ofta förbisett fakta - när man mobbar någon så måste man vara flera personer som mobbar. Mob, pöbel på engelska, borde väl innebära att man är fler än en person som är taskig. Alltså kan inte videon från Vrångarö vara nätmobbning. Och i tillägg till att jag är oskyldig, så erbjöd jag mig att hjälpa till genom att låna ut en clownnäsa. Jag är en genuint snäll människa. Världens bästa Henke har huvudrollen. Problemet ligger ca 300m söder om båtbryggan, följ liten stig.

Problemet har ännu inget namn, men det kommer väl snart bubbla fram i huvudet.

Vrångarö i november from Anders Spång on Vimeo.

En helg i solen

Jajjamensan, där satt den! En riktigt bra helg i Bohuslän. Det är aldrig fel att få klättra lite nya problem tillsammans med riktigt gott sällskap. Videokameran var med så jag har chansen att bjucka på några klipp i icke-HD.

Om någon vill skänka mig en pigg, fin dator så att man kan klippa HD-video så är det bara att lägga den i brevlådan.

Första klippet ut är från stenhuggarmuséet i Hunnebo. Ola filmar Fadren när "Bergens fria söner" beklättras, världsklass på hemmaplan, cirka fyrplus i den lokala, lokala graderingen.

Bergens fria söner from Anders Spång on Vimeo.

Post-Fontan-syndrom

Fontan var fint. Två veckor rackarns trevligt sällskap och vackert väder. Snälla människor. Nya kompisar. Världens bästa bouldering. Inte konstigt att man landar ganska hårt hemma när det är snöstorm och Sambon sitter fast och deppar i två timmars bilkö vid Hallinden.

Mycket barn blir det när man tar med sin pöjk på resa, men jeflar vad lätt det är att bara ha en unge med sig. Mycket sämre blir det med foto och video, eftersom tiden liksom försvinner.

Från solig sandsten till blöt bohuslera med sjuk sambo, vintertid och mörkare kvällar, tar det slut här? Det är bara att bryta ihop och komma igen. Häller var mycket geggigt idag, Arvingen trampar av sig gummistövlarna i komockor och gegga medan Fadren försöker att wobbla upp för några uppvärmningsproblem i skymningen. Ett blöjbyte senare var det tack och godnatt aftonsol.

Hittade dock lite sol och torr klippa vid Marielund nära Norrkila som är värt att åka tillbaka till. En handfull lätta problem finns just nu, det kommer att bli mer, t.ex. en mycket svår vertikal arete med bra höjd.

Jag vill ha bra träningsmöjligheter nära Lysekil. Någon som vill vara med och bygga en träningsvägg?


Anja på Carré d'as Cuvier Rempart


De som egentligen bestämmer.

Jay på Rubis sur l'Ongle.

Lånad monstertruck.

Två killar på after-climb-baren. Det ska böjas i tid, det som krokigt ska bli.

Arete vid Marielund.

Samma arete, bara att klättra upp. Vänstra sidan är en lättare högboll.