På lördagen hörde Jossan av sig och sa att de skulle till Ulorna. Jag var något skeptisk till att det skulle finnas något snöfritt, torrt och soligt där i och med att det är kvällssol nere vid Ulorna. Men solen hade kommit åt Måsesten, som stenen i vattnet med den snygga areten heter i folkmun. Det funkade bra att gå på fjordisen till Ulorna, och isen ligger tjock och fin vid insteget till areten. Calle hade redan kommit upp, och Markus gled upp strax efter att jag kom dit. Efter en hel del skavande på fel sekvens gav sig areten och släppte även upp lilla mig.
Areten är bland det snyggaste som finns på planeten Tellus. Hetsen för att hinna klättra upp innan paddorna åkte hem bidrog till att jag inte lyckades filma någon klättrare på areten.
Efter att ha lekt lite bouldering hemma hos Petter, på söndagen så hade jag en timme på mig innan jag skulle ta hand om ungarna. Hinner man till Ulorna och filma areten på en timme? Jodå, om man bor på rätt ställe. Video kommer när det har redigerats lite.
Härligt! Din envisa bohuslobbyism har lyckats och jag flyttar upp deltid om ett par veckor. Hade gärna sett att åbyfjordens is ligger kvar för den skalpen har man suktat på ett tag.
SvaraRadera/FJ
Japp, nu är det dukat och serverat. Bättre än så här blir det inte rent instegsmässigt. Kanske dags att starta en sittstartsdebatt? Vad kallas det om man startar med röva på isen? Gött att du tar steget upp till det goda livet. Jag vill leka alltid.
SvaraRadera